Nu vore det väl självaste faan om dom inte fattar! Jag har lyckats med att se till Att det kommer en kvinna som är Lärar Coach innom Npf-diagnoser att vara i skolan & på Fritids. Hon ska lära Vissa fröknar hur man hanterar barn med Npf! Om det inte fungerar efter dessa veckor så överväger jag ett skolbyte för Pyret.
Helt sinnessjukt för han ÄR inte ett Problem! Det är dom/läraren-na som ÄR problemet för lider av Okunskap! Nu har dom värst chansen till att få kunskap av ett Proffs å tar dom inte in all denna info så tycker jag att dom borde jobba med annat!

Pyret har det as tufft i skolan! Vissa av vikarierna & lärare tar honom på helt fel sätt! Dom gör honom illa med sin Okunskap å han ska faan inte bli straffad för att han har 3 Diagnoser! Det finns grymt BRA personal oxå så där av mitt övervägande av skolbyte! Han funkar klockrent med rätt bemötande å det är så det är för alla.

Så nu har dom 6 veckors "hjälp" att lära sig hantera barn med Npf. För detta gangnar alla som har barn med speciella behov, för det är inte bara Pyret!

Yhabbadabbadoo, längtar tills på Måndag!!

Faan säger jag bara! Vad man är dum ibland! Jag bet av en lagning för över ett år sen. Den satt mellan 2 två tänder. Tror ni att jag gick till Tandläkaren på en gång?! NOPPE det gjorde jag inte!! Jag har en sjuklig skräck för Tandläkare! Kan nätt å jämnt gå med barnen in på deras kontroller utan att svimma.
Jag har svimmat i den där stolen själv flertal gånger.

Nu var läget så att jag har gått med en satans Tandvärk i en vecka i tronom att det ska bli bra! Helt knasig tanke eftersom det inte blir det! Idag så va värken på MAX! Från Helvetet rättare sagt. Gick ändå plikttroget till jobbet. Där mina kollegor inte alls gillade min värk! Å efter en psykologisk övertalning så ringde jag Tandläkaren direkt när dom öppnade nu imorse. Fick en Akut tid idag kl 15:00. Var tvungen (eller blev hem skickad) att gå hem från jobbet! Det gick inte längre.

Men Panikångesten fullt pågående går jag med tunga steg lagom till kl 15:00 Vatten flaska med iskallt vatten i handen, det är det ändå som hjälpte mot värken!
Väl där så gick jag tveksamt in på mottagningen. Masade mig till disken där Miss Reklam smile sitter med ett brett leende. Å får fram vad jag heter mellan gurglandet av vatten. Hon säger -"Aha, just det är du som är så rädd" Jaa, får jag fram, men jag kan inte prata!

Sätter mig på en stol å svetten rinner! Miss brett leende kommer fram å frågar hur jag mår! Jag svarar -" Åt helvete" (inte väl valda ord men jag hade ont!)
Hon visar in mig på ett rum å kallar på Tandläkaren som ska "plåga" mig.

Mr vitt brett leende kommer in å ska ställa en miljon frågor å säger -" hmm, ser här att du inte tycker om oss" dock med en skämtsam ton men i detta läge så är jag inte så laddad för skämt! För mig ärmdetta det värsta man kan göra.
Jag sjunker ner i tandläkarstolen å känner hur det fortfarande rinner om mig!
Vi börjar med en Röntgen såklart å jag har sååå ONT så jag kan inte bita ordentligt, men jag lyckas till slut iallafall.

Han tittar lite bekymmrat på mig när jag halv sitter upp å spottar ut mitt vatten om vart annat. Han säger -" Eftersom det bara är iskallt vatten som får ner din tandvärk så betyder det att bedövningen inte kommer att ta som den ska! Å hur vill du göra?"

Men hur faan ska jag veta det?!?! Jag har ONT Å FÅ BARA BORT DET!!! Tänker jag, men det jag får ur mig är: Men för faan, ge mig bedövning så jag kan höra vad du säger!!!

Oki, han ger mig bedövningssprutan å sen fortsatte vi samtalet.

"Din tand är död!" Säger han! Jaha! Säger jag, Men ta bort pisset då!
Men det tyckte han var en dum idé. Tanden sitter i underkäken, typ i mitten å den behöver jag (tydligen) 3 bedövningssprutor till å tanden är provisoriskt lagad! Vi snackar Rotfyllning!!!

Så nu är jag 1600:- fattigare å behöver tebax för denna är bara en provisorisk lagning. Men skit samma bara jag slipper denna värk från HELVETET!

Så innan jag är klar så är jag uppe i en fantastikt hög penning siffra. Men skit samma, vad har jag för val?! Jag vägrar, vägrar ha sån smärta igen! När denna tand är klar så blir det en hel renovering av min mun!
Jag svimmade inte denna gång men jag tror att Tandsköterskan har ont i sin hand! Jag är faktiskt ganska stark i nyporna! Å höll henne krampaktigt i handen! Hahaha! Stakarn!

Nu ska jag bädda ner mig i soffan, är helt slut! Puss på er å va rädda om er mun för den är en Guld gruva för Miss & Mr vita breda leenden!

Min/våran älskade Trulle!
Älskade tonåring som sprudlar av fart å fläckt. Idéer som en 15:åring kanske inte borde ha (positivt) Så extremt målmedveten, vet vad han vill å ser oxå till att genomföra uppdragen så att det blir så oxå. Har gjort en hel om vändning i skolan, kämpar å sliter med allt i skola å noga med läxor! Vi satte in Concerta för ca 2 månader sedan. Det är en medicin för ADHD (För er som inte vet) En medicin som man trappar upp under kontrollerade former. EKG'n , Blodtrycks kontroller mm. Han hade (har) en extremt stor rastlöshet i sin kropp, dålig impulskontroll, explosiv men inte utåtagerande mot personer. Svårt att komma ihåg saker å svårt att organisera, humörsvängningar mm. Allt detta är solklara symptom i ADHD. Men shit vilken skillnad sedan han börjat med Concertan! Dag 2 så kom han hem å rabblade upp allt som annars skulle stått i ett papper! Wow! Jag höll på att svimma! Å bättre å bättre har det blivit. Vet att det finns gott om motståndare till medicin mm men har man en stor problematik så är det värt sjukt mycket att få ett innre lugn å mer fokus, bättre koncentration mm. Men framför allt ett innre lugn!

Baksidan är att han oxå har Tourette. Detta innebär att man har Tics t.ex Det kan vara allt från huvud kastning till extra blinkningar, läten å stammning. Concertan gjorde så att allt detta ökade till Max första veckorna. Det kan utlösa Tics även om man aldrig haft det tidigare oxå. Det lugnade ner sig en aning vecka 3. Men sen var det dax för höjning av Medicinen å då small det till igen. Men nu har det lugnat ner sig en aning. Nu står han på en bra dos så vi får se om han vill å klarar av en höjning till. Han är 15:år (på måndag) å är helt med i allt detta givetvis. Hans röst väger tungt i mina beslut.

Han tränar Boxning å har gjort det i ca 1 år. Han är så galet duktig å skulle upp å börja köra Diplom matcher. Men nu när han kom hem så hade tränaren sagt att han vill ha upp Trulle på Match direkt!!!
Jag kände hur pulsen ökade å jag blev helt kallsvettig! "Guuulp" "Han vill!" Tänkte jag, men jag VILL inte!
Denna sport har varit Trulles räddning i mycket. Han får vara explosiv, får slå ur sig (på säck, sparring) Han har fått ett helt annat självförtroende! Det är inte på max men det har ökat från 0-80 % Jag vet hur mycket detta betyder för honom! Träning 3 kvällar i veckan, få utlopp å svettas å slå ur sig, tömma hjärnan!
Meen va faan! Mor gillar inte detta med MATCHER!! Men han ska upp i ringen min älskade Fighter!! "Phjjuu"

Nu tycker ni säkert att det är ju bara att säga NEJ! Till detta men det gör jag inte. Denna Boxning är hans räddning å har varit från dag 1 å det tar man inte bara bort! Jag rycker inte bort mattan. Det är en risk sport men det är all sport. Alla tacklingar i hockey, alla smällar i fotbollen, alla krachar i utförsåkning mm. Ni hör att jag sitter å försöker intyga mig själv lite grann va?! Ha ha ha Mmhmm så är det. Jag ska med Trulle på en träning nästa vecka å jag ska försöka att inte knipa så hårt med ögonen så det syns! Ha ha ha

Trulle:
Älskar dig mitt underbara Mirakel! Min Krigare! Min Kämpe! Min Son, du är så fantastisk på alla sett å vis! Du är betydelsefull för många, du har en empati som slår dom flesta. Du har ett hjärta av GULD! Älskar dig!

"Phjuu" Har nyss kommit hem från ett möte på Socialförvaltningen. Jag har träffat en famtastisk kvinnan vid namn Zara. Vi träffades för att göra ett avslut för Pyrets kontaktfamilj å för att lägga om Trulles uppdrag. Trulles familj ska bli kontakt personer i stället för familj. Den enda skillnaden är att det inte är vartredje helg utan att dom får bestämma själva när dom ska ses å får disponera tiden lite hur dom vill.

Det är en stooor separationsångest i allt detta. Så detta blir as bra för Trulle att få ha kvar sin trygghet, en trygghet han haft i 3 år. Pyrets fantastiska familj ska bli 3. Dom har äntligen fått en söt flicka från Madagaskar å ska åka dit för att hämta deras barn. Helt underbart! Så dom finns kvar oxå. Så fort dom installerat sig hemma i Februari så ska vi ses å mysa med dom.

Men när jag satt hos Zara så frågade hon hur allt går för killarna i skolan. Å jag berättade Stolt som en höna vilka framsteg Trulle gjort å gör varje dag! Min lilla "skit" som det går så jävla bra för! Vilken resa han gör i sitt liv, shit säger jag bara! Älskar dig Trullebull!!
Å sen kom vi in på Pyret!

När hon frågade om honom så brast det helt! Tårarna sprutade, satt bara å hullkade fram orden! Hon satt i chock när jag berättade allt om skolan, bemötamde, okunskap mm.
Hon blev uppriktigt arg å ledsen själv! Detta lämnade inte henne oberörd! Jag satt oxå å spydde galla om hennes arbetsgivare å deras brist i pengar, kunskap å möjligheter för min lilla kille. Å för alla barn med Npf. Hon satt å skrev medans jag pratade. Hon försökte hänga med i svängarna så gott det gick (stackarn)

Men summan av detta samtal hoppas jag ska ge oss rätt! Rätt i våra rättigheter å skolans skylldigheter! Hon skulle genast göra allt som stod i hennes makt för att kunna hjälpa oss.
Som hon sa: Jag vet att budgeten är begränsad å att allt ska räcka till alla men, MEN ni SKA ha eran rätt till Hjälp. Efter vårat möte gick hon lite rödgråten in till sin chef. Hon frågade om jag kunde bistå med min berättelse/verklighet för dom som ansvarar/sitter högst upp för denna skola. Jag sa lite skämtsamt att jag ska nog försöka trycka in detta möte någonstanns i min almanacka! Men det är väl självklart att jag kan göra det. Herre jösses, det handlat om mitt/mina å andras barn! Så jävla stort mörkertal som detta berör. Men givetvis kan jag ha ett psykbryt i tårar på denna kongress oxå... Men vi får se hur allt går med det. Men bollen är kastad åt ett oväntatt håll som jag inte va beredd på inför detta möte. Skolan/Kommunnen VS Lee!!! Det ni! Ha ha ha Puss på er!

Jag å Pyret har just sett ett program som börjat om Npf-diagnoser på Barnkanalen. Ikväll så handlade det om just ADHD. Pyret satt hela tiden
-" Precis så är det mamma!"
Han kände igen allt, allt om problem i skolan med Ljud, andra som pratar samtidigt som fröken pratat, någon vässar en penna, någon tappar något mm. I all denna kaos så ska han sitta å koncentrera sig på sin uppgift å komma ihåg allt han ska göra å givetvis glömt bort. Så Summasumarium blir att han tappar fokus å får inget gjort å sitter inte stilla å blir ARG! Å som i sin tur slutar med en utskällning av Fröken!! Faan han är 6:år å har en sån stor problematik med alla yttre faktorer samtidigt som det bara kryyper i kroppen på honom.

Jag började gråta, det gick inte å hejda! Pyret frågade varför jag blir ledsen å jag förklarade varför. Jag berättade att jag hade det likadant i skolan å att jag vet hur jobbigt allt är. Vi pratade om Trulle som oxå har samma svårigheter.

Detta är något jag/ vi har pratat å pratar massor om med Pyret tidigare just för att han inte ska känna sig annorlunda å konstig på nått sett. Men faan vad det gör ont! Jag önskar att jag kunde byta med honom eller dom båda rättare sagt! Det är en sån tuff värld där ute å alla är inte snälla!

Jag är så ledsen! Att varje dag behöva höra om vad som INTE varit bra! Istället för att lyfta det som varit å är BRA istället! För allt annat vet vi ju redan. Att det är svårt att sitta stilla, att det pratas rakt ut för att man annars glömmer bort det man vill säga.

Jag blir lite full i skratt i detta nu för att kan ni tänka er in i hur det kan låta här hemma ibland?! Med 3 st av samma problematik som bara behöver säga på en gång vad man tänker på NU NU NU för att INTE glömma det man har att säga! Detta är ju igentligen inte alls kul men ibland så behöver man skratta åt det oxå!

"God natt Mamma, jag tycker att det är jobbigt att ha min ADHD! Å jag vill inte ha min Tourette å mina Tics heller" Detta sa Pyret innan han somnade! Denna mening har jag hört en miljon gånger av Trulle oxå! Å denna tanke har jag själv tänkt Tio miljoner gånger! Smärtsamma tankar/ord!!

Även om vi har sååå mycket mer tillgångar än dom utan Npf- diagnoser så ställer det oxå till det galet mycket mer oxå, varje dag, varje minut, hela tiden!

Jag har hamnat i ett läge rent själsligt STOPP LÄGE. Vart faan finns denna trollstav som bara kan göra så att varje dag kunde vara bra? Eller åtminstone en, två dagar? Nu finns det givetvis ingen sådan men jag önskar att dom som inte förstår kunde vara VI bara för en dag för att förstå.

Det känns så orättvist! Jag vill inget annat än att barnen ska må bra! Älskar dom mer än livet själv! Jag gör allt som står i min makt, men när det inte hjälper så går jag upp i mollikyler!
Det är som att ha en djävul innuti sin kropp ibland, den ondaste av dom alla å han heter JUST NU: ADHD!! Höga berg å djupa dalar! På topp eller på botten, inget mellanting!

Är så galet trött på denna "fantasi" värld! Den gör mig mer illa än gott just nu! Jag har ett liv utanför låtsasvärlden, ett liv som tar mycket på krafterna men oxå ger massor. Jag skriver här på bloggen, det är mitt sett att få ur mig å nå ut för att hjälpa å få hjälp. Jag kommer inte ta bort min sida på Fb av förklarliga själ. Jag har min äldsta son där å en annan "grupp" som betyder massor för mig i min/våran kamp i livet. Jag kommer givetvis att fortsätta blogga, Om ni vill följa våran resa. Men just nu så mår jag skit för att vara helt ärlig så jag bojkottar Fb ett tag framöver! Det är så sjukt hur en internet sida kan göra en illa men så är det. Jag finns på min mobil om det är något!! Jag är trött på att inte längre prata med människor/släkt å vänner som man gjorde förr. Visst jag har inte timmar över att sitta i telefonen men ett litet samtal behöver inte vara långt. Om det nu är så att jag "missar" nått på denna vansinniga sida så är det så. Så nu vet ni hur det ligger till å vill ni mig något så har ni mitt nummer. Jag känner att tiden är för dyrbar för att kastas bort helt enkelt.. Massor med kärlek till er från mig! Å tänk på att vara rädda om er! Det kan ta slut fortare än ni anar.. Puss & Kram

Uppläxning av en förälder!   

Igår när jag skulle hämta Pyret så är det en helt vanlig hämtning. Pyret blir arg och hans kännslor bara bubblar ur honom. För mig är ju detta vardag och jag vet ju varför detta händer men det vet ju inte alla andra. Kan inte låta bli att sitta här å LE när jag skriver detta. Jag kallar denna förälder för Hen för jag tänker inte svartmåla någon, det är inte min melodi!

Som sagt, det är en vanlig hämtning med allt vad det innebär!. Jag ser att det står en förälder på sidan som "observerar" detta noga. Hen närmar sig mig sakta när jag står och väntar ut Pyret, för det är det enda som jag kan göra. Hen säger vänligt men bestämt:

Hen: - Här ser man tydligt vem det är som bestämmer ser jag!

Jag tittar på Hen och ser att Hen är bekymmrad över Pyrets "Utbrott"

Jag: - Hur menar du, å hur går dina tankar? (jag är cool lugn, tycker detta är intressant)

Hen: - Jo, jag har stått och tittat på er och nu är det väl ändå dax att du sätter ner foten och visar vem det är som bestämmer!!

Jag: - Det är en sund tanke, men Pyret förstår att det är jag som bestämmer.

Hen: - Det märks INTE! Det är bara att ryta i en gång för alla!

Jag: - Men då kan jag tala om att höjja rösten just nu är helt onödigt för då får jag skrika min blåå för han är inte mottaglig förett sånt motstånd just nu. ( å nu börjar jag bli en aning irriterad men andas och tar det lungt för jag vet att denna Hen har inte en susning om Pyret)

Hen: - Vänta du bara! Det kommer att slå hårt tebax när han blir större och då kommer du INTE kunna hantera honom! Så vänta bara! Då kommer du tänka tebax på det jag sagt och förstå att jag har rätt!!

( Nu är jag inte lika lugn, känner hur pulsen ökar och ÖKAR)

Jag: - Nu tycker jag att du ska lugna ner ditt tonläge och tänka på va du säger! För att jag VET att detta är helt rätt att göra som jag gör å dessutom har jag en tonåring på 15år hemma som är HANTERBAR å jag är mamma till honom oxå! Å dessutom så tänker jag inte ha denna diskution med dig. Du har ingen aninig om någonting. Du känner inte oss mm.... Lägg ner detta bara! Jag har nu hört vad du hade och säga men när du gör person angreppmot mig så är du på hal is! Så lägg ner och låt oss vara nu!!

När vi står i denna "diskution" så kommer det fram en personal på skolan som stått och hört allt detta. Han säger till denna Hen: - Nu är det dax att lägga ner som Lee säger! Pyret är ett mycket väluppfostrat barn, mer än vissa andra å dessutom så har han ADHD som ställer till det för honom. Lee gör helt rätt som väntar ut honom för det går inte att göra annat!! Skulle hon göra annat så skulle det bli som ett övergrepp på Pyret!

Hen sa inte något mer efter detta. Stötte på Hen i morse å Hen såg väldigt moloken ut. Jag tänkte gå fram å säga Hej, hur är det idag då? men det får vänta! Jag har gärna en ny "diskution" med denna Hen, men inte just nu. En annan dag när jag känner för det..

TACK!!! säger jag bara att denna Man som är personal och har kunnskap kom å hjälpte mig för annars hade jag blivit väldigt OTREVLIG å då hade jag nog sagt ett å annat ord för mycket! Men jag tycker detta är en intressant händelse ( ur psykologiskt perspektiv) För tänk sååå måga det är som lägger sig i andras uppfostran mm. Det är farligt att dömma någon, det är farligt att lägga sig i vissa saker! Jag vet igentligen inte vad Hen hade för avsikt med detta. Kanske tala om att allt som Hen gör och säger är rätt?! Jag har ingen aning men tänk om jag hade varit osäker i min sittuation och gått hem helt knäckt över mitt misslyckande som förälder!! Nu är det INTE så, jag är mycket trygg i min föräldrar roll, men tänk om!!

Så man ska vara mycket försiktig med vad man säger och försök aldrig bemästra någon för det är bara denna någon som vet vad som är bäst för sitt barn!

Det finns dagar å det finns det DAGAR!! Fyy faan säger jag bara! Gnäller sällan men Shit!!

KAOS morgonför Pyret! Med allt ni kan tänka er! Prova hela garderoben, fel på allt! Fel frukost, fel frukt hemma, fel på mössa, jacka ALLT!! Katastrof vid lämningen på fritids oxå! Faaan!
Haft en bra dag på jobbet, tack å lov för många goa skratt!
Sen var det dax för hämtning på fritids! Katastrof nr 2! Ett utbrott på mig för att jag kom för tidigt! Fast jag vet varför det blir så, så är det sjukt jobbig med en SKRIKANDE kille på skolgården i ett raseri utbrott! Ett raseri utbrott pga av att allt släpper när jag kommer! Meen så galet jobbigt ändå. Det gör så ont i Mamma hjärtat för då vet jag att dagen har varit Katastrof för honom, igen!
Jag kollar av med personalen så har lite dålig koll på vad exakt som hänt under skoltid. Går in å hämtar Pyrets väska å säger hej då å bara går där ifrån. Går över skolgården med en galen 6:åring skrikandes långt efter mig. Men tillslut är han ikapp mig å bryter ihop gråtandes! Å Pyret berättar vad som hänt!
I samma veva som jag står i detta så ringer Trulle å berättar att han glömt böckerna i skolan å är på väg upp med bussen för att hämta dom. Kemi Prov i morgon. Innan vi lägger på så säger Trulle, jo du mamma! Jag kom ibråk med **** idag!! (En lärare)

Där står jag bakom skolan med Pyret helt hysterisk å jag känner att allt bara rasar! Jag orkar inte mer snart!! Faaan!

Vi går hem för att det är lite bråttom med middag, hungriga killar å Pyret har dans idag oxå! Kommer hem å Tittar runt i köket, ett berg med disk å typ halva frukosten framme! Faaan!
Det blev soppa till middag! Jag orkade inte mer än så.

När jag står å kokar soppa så ringer Pyrets lärare! 30 minuters samtal med henne! Hinner bara lägga på så ringer Trulles lärare! 20 minuters samtal med honom!
Hinner bara lägga på samtidigt som soppan är klar för länge sen å hungriga killar! Då ringer Eva-Lena från behandlingsenheten! Hinner bara svara å tårarna sprutar! Allt jag får fram till henne är: Hjälp mig för jag orkar inte! Ställer fram maten å killarna får äta utan mig. Inte alls ulltimat å det händer typ aldrig för vi äter alltid tillsammans. Men inte idag! Det var ett bra samtal med E-L som vanligt å dom ska ta över Pyret helt! Så vi bara har ett ställe att åka till. Skööönt! Å där får vi hjälp det vet vi ju!
Det är så här att BUP tycker inte att dom har tillräckligt med kunskap när det gäller Pyret. Han är för liten mm. Å problematiken är stor å på behandlingsenheten är dom specialister.

Killarna har ätit klart när jag kommer tebax till köket å jag sätter mig ner för att få lite i magen jag oxå.
Iväg till dansen! Å just då så ligger min egen impulskontroll på - NOLL å tålamodet oxå. Sitter i dans lokalen å några mammor kommer in. Å jag säger bara herre guud vilka människor! Jag dömmer sällan andra, jag brukar inte bry mig helt enkelt. Men idag, Woow, kabang, aboohoo!

Jaja, det finns folk till allt!!

Nu sitter jag äntligen i soffan. Har förhört Trulle på Kemin å det gick As bra, han är så duktig!!

Ni som inte känner mig kanske får en uppfattning att jag klagar å gnäller över killarna?! Men så är det inte! Jag höjer dom till skyarna, jag över öser dom med kärlek, jag finns alltid där för dom, stöttar dom alltid! Älskar dom mest av allt på denna Planet!! Men idag tog det stop! Energin tog slut helt! Inte på dom utan över situationen vi befinner oss i just nu! Men det är en jävla tur att energi depåerna fylls på snabbt igen!
Älskar er mina Underbara killar!!