Wheeey!! Så där ja! Denna blogg blev avstängd 36 timmar! Men eftersom dom inte kunde hitta något anmärkningsvärt/något anmälningsbart innehåll så är den nu öppen & jag har fått en ursäkt. Jag förstår ägarna till denna bloggplats att dom behöver göra dessa åtgörder när dom får in en anmälan.
Det är fortfarande ett mysterie vem som gjort denna anmälan & om vad som stack i ögonen?!?!..
Men nu skiter jag i det & tänker ösa på precis som vanligt igen!

Det av allt för nu.. Nattinatti på er mina vänner & sov så sött!
På återseende imorgon eller på Fredag om en resume efter en vecka i skolan.
HeppHepp!

Kramen!

Va faan! Blir tokig snart! Tankarna far runt som i ett flipperspel x 100 Multibollar i bonus & alla är ute samtidigt!!
Full fokus på alla tankar, dock bara en gång i taget & jag hinner inte tänka klart förrens nästa tanke är i snurr!! KnasterknasFlippFlopp!! Jag orkar inte tänka längre, vill ha en "Tilt"

Kan inte någon isolera mig i karantän en månad eller två?? Men en ctrl/alt/delete först bara... Nollställa för att sen börja om med en tanke i taget, gärna slutförd!!

Det är kaos fortfarande för Pyret i skolan!! Jag har slagit med Thor's Hammare förra veckan inne hos rektorerna! Nu får dom faan sätta fart! Detta kaos har varit sedan skolstarten efter Jul lovet!!
Jag har bott I skolan i omgångar & får nog snällt flytta in igen!
Rektorerna har haft möten & möten & möten! Jahaa?! Å vad faan tog resultatet vägen från dessa möten?? Återkoppling?? Näää, varför det lixåm??

Är så in I helvete less på deras drabbel!!
Ska jag behöva göra en EGEN Oros anmälan på Soc mot skolan för att mitt barn inte får den hjälpen & det stödet dom är SKYLDIGA att ge honom i skolan??

Ska jag behöva Vabba alt vara Sjukskriven (igen) för att kunna vara Pyrets stöd under skoltiden??

Ska jag behöva få Skolplanen för honom & ha Hem undervisning på heltid??

Hur många gånger ska Bup & Behandlingsenheten komma till skolan för att tala om vad som är rätt & vad som deras skyldigheter är??

Hur många gånger ska jag rabbla Skol lagen & paragrafer??

En sak är säker att NU har jag fått nog!! Å nu jävlar för dom sätta fart, NU!

Jag ska vara en smula positiv oxå i detta inlägg tänkte jag. Jag är så glad & tacksam över att hans klass kompisar har tålamod & förståelse för hans funktionshinder.
Meeeen! Nu börjar det tryta hos dom oxå. Jag förstår att det är jobbigt med Pyrets Tourette för omgivningen när den är tätt inpå men jobbigast är det för honom själv! Men jag är glad över deras tolerans gentemot varandra, så kred till dom. Å stor kred till hans Mentor som söker kunskap på sin privata tid för att försöka hitta lösningar!

Så denna kväll ser ut så här: När Pyret somnat så är det en stor kopp te, dator & papper, penna som gäller!
* Strategier
* Bemötande
* Vägledning
* Affekt brytning
* Punktmarkeras
* Hjälpmedel
* Anpassning
* Ev föreläsning I skolan
Detta & "lite" till ska jag klura ut! Hitta vägar & alternativa lösningar! Listan kan göras Låååååånnng!

Nästa vecka vill jag inte äns tänka på just nu för då har klassen en vikarie!! Fook säger jag bara!!

Nu ska vi gå & köpa mat, typ Pizza för jag orkar inte laga middag idag.. Inte rätt mat för mig men jag får ta min "ätar dag" idag NoomNoom! Ha ha ha ha

HeppHepp!

Sköt om er finisar! Kraam på er & ha en mysig em/kväll.. Det ska vi ha :)

Jag har nu gått skrattande från skolan. Inte för att det va kul & lämna Pyret utan för situationen som uppstod när jag "haffade" rektorn nu på morgonen.

Det va det där med bemötande ja!

När vi kom till skolan så gick jag & Pyret en "leta borttappade kläder" leken. Inne skor & en Tjock tröja va skatterna! Ha ha ha den är lite rolig faktiskt. Men jag hade även ett annat "byte" i sikte, nämnligen Rektorn.

Vi hittade inne skorna men inget av de andra två så jakten var så där kan man säga.

Jag lämnade Pyret vid klassrummet & pratade lite med hans lärare. Hon berättade att - "det kan nog bli svårt att få tag på rektorn nu, för skol inspektionen är här idag".

Aha, men så passande tänkte jag!

Jag lyckas till slut lokalisera rektorn. Han såg en aning stressad ut men jag säger att jag behöver 10 minuter med honom! (Jag frågar aldrig om någon har tid i skolans värld, jag säger att jag behöver!)

-" Njaaa, säger han. Det är ett illa valt tillfälle men du kan få 5 minuter"!

Jag säger: Va??! Näää, 10 minuter & jag fattar mig kort. Du vet att det rör mitt barn ***** & detta är prioriterin kod hög!
Detta är INTE hållbart & jag tar detta med mig till BUP i morgon!

Det jag inte såg då var att 4 personer från skol inspektionen stod snett bakom mig, tysta & lyssnade på våran konversation!

Någon harklar sig & säger: " denna mamma har rätten till det hon ber om, 10 minuter & även längre om så behövs!
Får en medlidande blick av en annan kvinna i gänget. Hon klappar mig på axeln & säger: ta den tid du behöver. Vi ska vara här hela dagen! En annan säger högt: "Bemötande" å skriver något i sitt block!

Ha ha ha Ni förstår nu varför jag skrattar!

Vi går in på kontoret & jag får mitt sagt. Jag börjar med "att som du vet så har jag varit hör på skolan med Pyret i 4 dagar. Är det verkligen så att BUP som vinför övrigt ska till i morgon ska behöva sjukskriva mig för att ni inte har resurser till mitt barn Sa massor på kort tid, vi hade ju bara 10 minuter! Slängde lite spontant med några viktiga Paragrafer oxå medans jag ändå var i farten. Så summan av dessa 10 minuter blev:
Rektorerna har möte på Fredag. Detta ska ha prio ett! Dom ska se över hurvida resursens tid ligger i klassen. Dom ska samtala med berörd personal ang situationen för Pyret i klassen Bl.a Att det behövs mer resurser till Pyret

Jag VET! Jag har suttit inne på rektorns kontor så många gånger under alla år med båda killarna.Så många ggr så jag tappat räkningen. Men det Jag VET är att jag ALDRIG ger upp! Så jag väntar med spänning på att få en utsaga vad dom kommer fram till på Fredag!!

Har inte så stora förhoppningar, men hoppet är det sista som överger en människa!!
Åhå jag GER FAAN ALDRIG UPP!

Jag vill börja med att tacka alla som läser min blogg. Alla kommentarer betyder massor. Jag har denna blogg dels för att bara få ha ett andningshål men oxå för att ge & få tips idéer mm. Det behöver vi som har & lever med Npf 24:7. Så tack! Åhå, ja det går bra att dela den.

Okeeey! Jag har ju som bekant "bott" i skolan 3 dagar igen förra veckan. Jag lyckades eliminera Pyrets tics från 100% till 5% Han var lugn & jobbade på jätte bra på lektionerna. Jag bröt honom innan det blev affekt.

Nu har han varit en dag själv i skolan, idag. Å hans tics är tebax, noll impulskontroll, stört lektionerna, skrikigt & inte lyssnat alls!!!

När jag kom så satt han med sin lärare i ett rum brevid klassrummet. Han sprang ut till mig å slängde sig i armarna på mig!!

Vi gick tillsammans in i rummet till läraren & jag förstod givetvis på en gång vad som hänt & hur dagen varit!! KAOS!!!!

FAAAAN!! Han blir ledsen & gråter! Han säger att han "aldrig med kommer att vara i skolan utan mig för att det inte fungerar då"! (Hans egna ord)

Älskade lilla barn!!

Vi har ett litet samtal & läraren berättar att Pyret haft en jobbig dag! Jooo tack, jag ser & märker det!
Jag berättar att vi ska till BUP på torsdag på medicin uppföljninig bl.a
Jag säger att jag får ta med papper som skolan fyller då & då.

Visst det är ju skit bra med dessa statistiska papper men va faan hjälper det mitt barn just nu??? Ingenting!

Tänkte ta mig ett samtal med rektorn på Onsdag vare sig han har tid eller inte! Jag vill höra deras ord & vad dom har att "erbjuda" oss innan BUP. Jag vet redan svaren! Är ju lixåm inte första samtalet med rektorerna på skolan!!

Svaren lyder i stil med: " Har du fumderat på en dos höjning?, det finns inga pengar, resurser. Neeej, detta kommer inte gå igenom" ! blablablaaa!!

Hoppa å skit säger jag bara! Jag ger mig faan inte! Spelar ingen roll! Mitt barn behöver INTE högre medicin dos!! Mitt barn behöver en vuxen vid sin sida 07:00/08:15 - 15:00 PUNKT!!
Mitt barn har samma rättigheter till allt som alla andra! PUNKT!!!

Sliter håret av mig, gråter en skvätt när han somnat, försöker vara glad & positiv!!

Vet inte vart jag ska få kraften ifrån? Den brukar alltid finns där & ökar i vanliga fall när det krisar.. Men den är som bortblåst! Kanske för att jag lagt min energi på fel saker..

Fick ett samtal från Pyrets lärare idag (igen) Det är KAOS för honom just nu! Noll fokus, Noll impulskontroll & 3 st vokala höga Tics! Han har sån smärta i kroppen av 2 motoriska Tics oxå!
Han äter skit dåligt igen både hemma & i skolan vilket resulterar I huvudvärk & illamående..

Jag står på jobbet när jag får samtalet, känner hur jag bara pyser.. Pyser som en stor balkong, sakta sakt sakta till luften är slut!
Asså på riktigt så har jag inte tid å jobba när det är KAOS för barnen!

Åhå detta är så in i helvete svårt för vissa att förstå.. Blir så ledsen, det värker i hela hjärtat! Mamma hjärtat går sönder!

Jag får försöka hitta kraften & flytta in i skolan igen. "Flytta" in för att Pyret ska få en chans att ha en dräglig dag & för att ge Pedagogerna/lärarna nya verktyg! Att se nya möjlighetet! Att hjälpa, stötta Pyret så att han kan genomföra det alla andra gör i klassen! Så imorgon innan jobbet för att bli avlöst av Pyrets pappa. Sen hela Onsdag & Torsdag, sen Fredag innan jobbet.

Såå nu spottar jag i nävarna & knyter dom hårt! Blir sömnlösa nätter för att knäcka dom nya koderna & massera en liten kropp som har en vansinnig smärta pga sina Tics...

Tack Trulle! För att du är en fantastisk storebror som förstår & hjälpte mig att hämta din lillebror idag från när det va KAOS för honom!
Jag är övertygad om att du Är en av dom få som till 100% förstår hur det kan vara & är när det Är Knasterknas! Älskar dig & din lillebror så mycket! Mina tappra krigare!

Jävla skit piss dipp!! Den har hållit i sig 3 veckor nu & den verkar ha ett jävla hjärngrepp om honom som en äcklig vidrig demon! Blir bara värre & värre! Ska försöka finna en lucka imorgon & ringa E-L på Behandlingsenheten! Vi behöver hjälp NU!!!

Jag/vi får slåss med omvärdens inkompetenta homosapiens hela tiden! Jag får gå i försvar om & om igen!
Varför?? Joo, för att "vi" får höra ord som te.x "Är han inte lite bortskämd?? Varför sätter du inte ner foten?? Det är dom som bestämmer" Bl.a
NEJ NEJ & ÅTER NEEEJ!!

Jag kan tala om för er som lever utanför min familj att jag/vi är mer konsekvent & har mer regler & rutiner än många andra familjer har för sina barn! Annars rasar hela våran värld! Jag är så in i helvete trött på att ständigt gå i försvar!

Vem är du/ni att dömma mig? Lever ni med oss 24:7?

Är ni här på morgonen när hela garderoben ligger i hallen för att alla kläder gör ont på Pyrets kropp?
Eller när han slår sig själv i ansiktet med tandborsten när han borstar tänderna? (Tics)
Eller när mat & dryck flyger? (Tics)
Eller får du en ofrivilliga smällar för att du "råkar" sitta för nära ditt eget barn? (Tics)
Är det du som får ta alla samtal & möten i skolan, alla andra instanser?
Är det du som försöker trösta ett otröstlig barn som har sådana grymma smärtor i sin kropp? (Tics)
Är det du som får styra upp konflikter som sker utan vetskap förrens det är försent?
Är det du som är vaken om nätterna med hjärnspinn & försöker komma på andra lösningar, bemötanden, rutiner, idéer om hur skolan kan anpassa bättre, alternativ medicin, kost omläggning pga viktnedgång?Är det du som får trösta i panikångest attacker?
Eller är det du som hantera all katastrof panik över att åka buss eller tåg?
Eller är det du som hjälplös får stå att "bara se på" när saker ska räknas & allt måste vara ett jämt antal?
Är det du??

NÄÄÄÄ! DET ÄR INTE DU!!! Det är jag/vi!!

Vissa människor ska lära sig att tänka en gång extra innan ni öppnar lilla munnen & dömmer andra!
Har sagt det förut att ni är välkomna på ett studiebesök en vecka!
Detta är bara ett axplock ur våran vardag!!

Jag brukar försöka vara lugn & sansad för jag vet bättre än att kasta mig in i dessa konflikter med omvärlden! Jag har kunskapen, inte du! Men nu fick jag nog!! Å är tvungen att få ur mig denna Affekt!!
Jag har varken tid eller energi åt er oförstående varelser! Jag behöver den till mig själv & min familj!
================================

Från en ARG Mor till 2 barn med diagnoserna Tourette, ADHD & OCD

Sitter hos Rektorn på Pyrets skola.. Sitter själv för jag bad om en stund i lugn å ro.. Reflektion! Detta handlar varken om mig eller Pyret.. Ska försöka göra en lång historia "kort"

Jag hamnade mitt i en explosions konflikt mellan 2 st föräldrar & ett barn..
Ett barn som gjorde allt i sin makt att försöka ta sig loss ur föräldrarnas grepp..
Pyret backar & tittar förtvivlat på mig med rädda bedjande ögon.. Ser att tårarna är på väg.. Jag tar oss förbi kaoset, går in med honom till hans enhet..
Vi sätter oss I soffan & kramas hårt..
Sen kommer kommer frågor som, "varför gör dom illa barnet, varför skriker dom båda 2 på barnet"?
Rektorn kommer in till Pyrets enhet, hög röd i ansiktet & en förvirrad sökande blick..
"ÅHÅÅÅ VILKEN TUR ATT DU ÄR KVAR" Säger han högt! Å tittar på mig!
"JAG BEHÖVER DIN HJÄLP! HAR DU TID"?!
Tankarna far runt i mitt huvud! Varför då??
Klockan ringer in & det är dax för Pyret att gå in i klassrummet..
Pyret säger: "Mamma det är okey med mig nu, gå & hjälp till du"
Älskade lilla barn! (Han förstod fortare än mig trots att han inte fick svar på sina frågor) varför jag skulle hjälpa till!
Pyret viskar i mitt öra: "Mamma, jag tror inte barnets föräldrar förstår. Men det gör du"

Jag pussar & kramar Pyret 10 gånger (rutin) säger att jag älskar honom & att han ska ha en bra dag & påminner honom att det är hans pappansom hämtar honom idag..

När vi kommer in till rektorns rum sitter Mamman å gråter, skriker. Pappan sitter å fullkomligen kokar av ilska.. Barnet är inte med.

Känner att ok! När blev jag skolans konflikhanterare & psykolog lixåm??

Men detta handlade om bemötande av ett barn som precis blivit utredd för ADHD. En Affekt!! 2 st förvirrade föräldrar, ett mycket förtvivlat & kränkt barn! 2 st föräldrar där allt kommit som en Chock!

Mycket märklig start på denna morgon kan jag säga! Men det gick bra. Men detta är åter igen inte min "bag" att lösa igentligen.. Skolans Ssk var inte på plats & Inte kuratorn heller..

Det slutade iallafall med 2 föräldrar som är hemma från sina jobb idag, totalt utmattade, psykiskt slut & ledsna över denna morgon.. Ett barn som är MINST lika slutkörd!
2 st föräldrar med en stor portion av dåligt samvete & ångest.. Ett barn med en miljon gånger alla deras känslor som dessutom ska vara på skolan hela dagen & föröka få något gjort på lektionerna!

Det är INTE LÄTT! Jag vet!! Att välja konflikter är skit svårt!! Allt är skit svårt FlippFloppKaos till å från.. Men jag vet att det finns god hjälp att få om man vill & ser!!. Nu är inte jag den goda hjälpen!!

Nu ska jag gå hem, dricka kaffe, ta en lång dusch & sen gå å jobba..
En huvudvärks tablett eller 2 vore nog på sin plats oxå..

Skrev ett långt inlägg här om dagen som jag sen råkade radera! Så typiskt mig!

Det handlade om bl.a varför jag lägger ner min själ i att skapa rättvisa åt mina barn. Å andras för den delen! Jag är ute på uppdrag ibland, önskar jag kunde göra det på heltid men det är just nu en omöjlighet. Men det kanske kommer, vem vet..

Jag föreläser eller igentligen vill jag inte kalla det föreläsningar för det handlar om livet, vårat liv.. Om hur det är att leva med ADHD, Tourette, OCD & Dyslexi. Om hur det är att ha detta okontaktbara monster i sin kropp som det kan vara ibland! Men det finns oxå så många GODA egenskaper!!

Jag är ingen, har ingen Dokorand i ämnet på papper. Men jag har levt i 42 år i min egen kropp & har delat med mig av dessa diagnoser till våra söner.

Det är så vansinnigt roligt & lärorikt att göra detta! Barnen som faktiskt lyssnar, ställer så otroligt många kloka & viktiga frågor kring detta. Dom vill ha kunskap & svar på frågor dessa oslipade Diamanter.

Föräldrar däremot är en aning vassare att ta upp detta med. Inte alla såklart men många av dem! Där kan jag möta stort motstånd kan jag tala om. Till en början iallafall. Men sen efteråt när dom kommer fram å tackar & man får varma kramar så vet man att man har lyckats planterat ett frö iallafall!

Fördomar föder fördomar.. Är inte svårare än så.

Jag får ofta frågan om jag får göra, prata detta, fått godkännande av mina barn.. Självklart har jag fått det! Annars skulle jag aldrig göra detta, varken här eller på föreläsningarna!!

Våra killar vill att jag gör detta, dom är stolta över att vara sig själva, stolta över att kunna hjälpa andra. Att få ut kunskapen om hur det faktiskt ser ut i det verkliga livet, å inte bara läsas ur en bok på en kurs mm.

Det finns en fin framsida med te.x ADHD. En tillgång som faktiskt slår dom flesta på fingrarna. Bara vi bemöts på rätt sätt & får vägledning, förståelse & anpassning. Kunskap! Kunskap om hur en specifik människa fungerar, alla är olika! I som i detta fall pratar jag givetvis om SKOLAN!

Jag kan ta mig själv som ett prakt exempel. Jag var ett extremt jobbigt barn I skolan. Kunde aldrig sitta stilla, pratade rakt ut, störde andra, var bråkig, slogs, hade svårt att läsa bl.a Jag lät konstigt, vokala Tics.
Jag hade ritualer. Var tvungen att göra vissa saker i en viss ordning mm.

Vad hände med mig? Jo, jag var då i skolans ögon ett OBS BARN! Ett omoget barn. Ett barn som bara fick skäll. Ett barn som var i princip omöjlig att hantera. Jag var korkad, trög & dum i huvudet! Den lärare jag hade då uteslöt mig totalt! Jag fanns inte! Jag kan säga att jag lärde mig inte ett skit mina första 4år i skolan. Jag blev mobbad av min egen lärare! Noll i självförtroende, jag va ju helt värdelös!

Man kan tycka att vi borde kommit längre nu 2014 med tanke på att detta va på 1970-80 talet. Men riktigt så enkelt är det inte!

När jag var 12-13år så debuterade min revolt! Revolt mot allt å alla! Jag har gjort allt man inte ska göra! Å då menar jag allt! Jag har gjort mig själv illa & så många människor illa som kommit i min väg!

Jag gjorde inte detta med flit! Jag hade inget vuxet nätverk! Jag var en förvirrad tonåring som det gick åt helvete för I skolan under många år, mina lärare va rädda för mig, jag gjorde ALLT man inte ska göra på min fritid, jag hade inga regler från hemma plan. Levde i skuld, skam & ångest till 100%!!

Om jag hade fångats upp, om någon hade sett mig, förstått mig, så hade mitt liv i skolan & hemma sett annorlunda ut.

"Hej jag heter Lee & jag har ADHD, Tourette, Dyslexi & en släng av OCD"

När vi började Trulles utredning så gick vi "bakvägen" för det va akut in i Neuropsykiatrin. Vi hamnade högst upp först, inte hos BUP. Det va solklart att han har Tourette! Det blev konstaterat fort. Jag & Trulles pappa var med båda två. Vi blev utfrågade en & en. Jag vet att jag har Tourette så det va inga konstigheter.

Men när utredningen för Trulles ADHD startade för ca 4års sedan så fick jag för första gången i mitt liv vatten på kvarnen. Jag började läsa böker & allt på Internet.
Jag kan säga att jag har nog lästa alla psykologi böcker & forsknings kompendier som finns om just ADHD. Allt för att lära mig för att kunna se & hantera min son.

Jag bröt ihop totalt inne hos Trulles läkare & psykolog! Jag hade då ingen kunskap trode jag om ADHD. Men herregud, det va ju mig dom pratade om hela jävla tiden! Jag uppfyllde ALLA kriterier mm. Vilken käftsmäll!

Efter en lång & gedigen utredning så stog det klart att Trulle har ADHD oxå, inte "bara" Tourette & Dyslexi!!

Jag var med under hela den långa utredningen & hans Läkare tog in mig själv på rummet när den va klar å sa: " Lee, jag vet att du har Tourette men jag vet oxå att du har ADHD"!! Noo shit Sherlock! "Jag känner att du är medveten om detta men vill du göra en utredning för att få det på papper?!"
Nää, tack. Det behövs inte. Jag har under denna långa tid äntligen hittat hem & för första gången i mitt liv så vet jag vem jag är.
Varför jag gör som jag gör! Jag hade fått svar!! Å kan nu jobba med mig själv oxå samtidigt!
Snacka om 2 flugor i 1 smäll!

Det är ett livslångt projekt! Ibland faller man tebax i gamla mönster.. Livet är ett levande projekt Man lär sig något nytt varje dag även om man inte alltid är medveten om det.

Men med Kunskap om sig själv så kommer man långt! Jävligt långt! Det är ett "jobb" med sig själv 24:7!!

Nu har jag blottat lite av mig själv! Men det är helt okey för mig att göra detta.
Jag vet vem jag är & står stadigt med fötterna på jorden!

Detta mina "vänner" är en liten del & förklaring av varför jag kämpar & sliter för mina & andras barn. INGEN ska bli utsatt för det jag blivit! Alla har samma rättigheter!! Inga undantag!! Ingen mobbing & utanförskap!! Mina killar har samma rättigheter & förutsättningar som dom utan diagnoser i skolan & ute i samhällets hårda klimat! ALLA ÄR LIKA VÄRDA OAVSETT PROBLEMATIK & DIAGNOSER!!

Jag har 2st Fighters & krigare här hemma! 2 st underbara fantastiska söner som jag älskar mer än något annat! Vi är ett starkt team tillsammans!