KnasterKnasFlippFloppKaos!!! Om jag tycker att detta är jobbigt vad tycker då inte Pyret?!

Så mycket av allt just nu! Det toppar i allt & på samma gång! Jag önskar jag kunde ta över allt så han slipper!
Men det är ju omöjligt!

Men jag kan anpassa, ha framförhållning, strategier & planering!!
Jag får med knivhugg i mitt hjärta lyssna & bemöta en hysteriskt ledsen liten kille som är såå trött på sig själv just nu!!

Han är trött på alla störande Tics som begränsar honom & som ger honom fysisk & psykisk smärta!! Han blir arg på sig själv för att det är omöjligt att stoppa dom!! 6st olika Tics är igång!! Han orkar inte & blir jätte arg & ledsen!!!

Han är trött på sig själv för att hans impulskontroll är på minus!! Han blir arg för ingenting & på andra! Får ångest & skam känslor!!! Konflikerna är ett Faktum!!

Han är sensoriskt kännslig för beröring! För alla kläder & skulle helst av allt vilja vara naken 24:7 för att slippa smärtan på huden! Det går inte att ta i honom utan att skriker av smärta!! Alla ljud är 1000ggr förstärkta!! Konflikerna är ett Faktum!!

Han är rädd för massor av saker & räknar & behöver göra allt i en viss speciell ordning!! Avbryter någon honom så behöver han göra om allt från början! Kan inte gå vissa vägar, aldrig ojämna siffror mm!! Å även här är konflikterna ett Faktum!!

Mitt älskade lilla Barn!! Mamma gråter när du somnat för jag kan inte visa mig ledsen framför dig nu!! Du har det så jävla jobbigt redan å mina tårar skulle göra dig ännu mer illa!!
Om jag kunde skulle jag ta allt så att du slapp detta helvete som det är just nu!!

Älskar mina barn, mina krigare över allt annat på denna jord! Men jag kan inte göra mer än det jag gör för att underlätta för dom när de "Toppar" Känslan av maktlöshet är ett Faktum! Trösten är att det dalar om ett tag! Det lägger sig något men försvinner aldrig helt!

Någon annan som känner att ordet MÖTE är bekant?!
Joo, jag tänkte just det. Många gör det, inget konstigt kanske ni tänker?
Alla har möten någongång & vissa har det väldigt ofta.

Dessa veckor har jag lyckats slå personligt rekord. Å då är det 9 möten på 2 veckor!

Jag tänker så här: När ska instanserna börja med helg Möten?! Känns extremt angeläget för min egen del.

Jag jobbar oregelbundna tider vilket innebär lite tid till just detta ämne: Möten!

Så om Skolan/orna, BUP, Behandlingsenheten, Läkare, Habiliteringen, Elevhälsoteamet mm mm skulle ha helg öppet så skulle det göra en enorm skillnad för mig! Å säkert för många andra oxå!

Smuttiputti lixåm å slippa ta ut VAB, Semester eller i värsta fall vara sjukskriven själv. För i detta mötes kaos så är det ju bra om arbetsgivaren är med på noterna. För hur det än är så blir jag borta liite mer än andra. Det är inte för att jag vill utan för att det inte går att lösa på annat sett. Jag jobbar kommunalt så för mig är det kört! Vet inte, kan ha fel nu men jag har fått en kännsla av mer humanitär karaktär i den privata sektorn..

Blir kanske ramaskri nu från er privat anställda som har en "Hitler" & barnfri/lös arbetgivare som är karriärs kåta & jobbar privat!? Dom finns överallt så klart! Men detta ÄR MIN känsla!

Jag lägger in om ett veto om detta till Regeringen för jag är långt ifrån ensam!!! "Helg öppna instanser" PUNKT!!

Ligger på soffan & funderar, analyserar.. Inget ovanligt att jag funderar men brukar inte Så ofta ligga ner..
Min kropp som annars är i fullfart har för tillfället "kopplat" ner.
Jag försöker njuta av denna "avslagna" känsla men den är så obekväm!

På Tisdag är det begravning.. Begravning för min älskade Farmor, halva min själ..
Mixade känslor.. Hon slipper lida, men hon led inte innan den Stora Stroken.
Hon var alltid vid gott mod, va så lycklig & nöjd med livet trots att hon hamnat i en demens. Hon var så lycklig i sin "bubbla"

Så mycket tankar som snurrar.. Ett FlippFloppKaos av tankar..

Tänker på hur mycket hon funnits där för mig.. På alla gånger hon torkat mina tårar.. Att det faktiskt är hennes förtjäns att jag är här idag.. På alla roliga & busiga upptåg vi gjort tillsammans..

När Trulle fick sina diagnoser så frågade farmor mycket om dom. Jag förklarade hur dom är & hur man fungerar med te.x ADHD
Minns detta som de vore igår.

Farmor sa: "Men GöttaPetter! Jag tror minsann JAG oxå har ADHD"
Vi skrattade gott å jag sa: Jaa farmor det tror jag oxå! Är övertygad om det! Ha ha ha

Hon var såå stolt över sina Barnbarnsbarn! Stolt över deras Kämpar anda, att aldrig ge upp!
Hon var SÅ stolt över allt dom åstadkommit!!
Hennes Underbara Prinsar som hon alltid kallade killarna!

Farmor var en Busig kvinna.. Struntade fullkomligt i vad andra tyckte när vi brast ut i tok skratt mitt i centrum te.x
Farmor var klok som en bok..
Hade alltid goda råd..

Farmor sa alltid vad hon tyckte & tänkte..
Men hon lyssnade alltid på andra..

Farmor & jag var mycket lika i många avseenden.. Hon är halva mig, min halv själ.

Känner mig så tom! Känner mig halv!
Älskade Lilla Farmor, jag & Pappa har sett till att du ska få ett vackert & värdigt "avslut" på Tisdag. Vi har med stor omsorg valt kista, blommor & musik..

För mig är detta inte ett "avslut" för att så länge jag lever så vet jag att du finns vid min sida trots att jag just nu i sorgen känner mig halv.

Vi har pratar många gånger om när denna dag kommer så ska jag komma ihåg å känna att jag aldrig är ensam, att du alltid finns vid min sida!

Jag försöker tänka så, men just nu så är det svårt..

Nää, dax att masa sig upp ur soffan & göra någon nytta.. Kan ju inte ligga här hela förmiddagen.. HeppHepp, upp å hoppa..

Ska ut å energi Boosta i skogen, lång promenix med Barn & Hund..

Ha en bra dag där ute & va rädda om er & varandra.

(Fotot är utsikten från Farmors sjukhus sal)

Vilken dag!! Rivstartade kl 06.. Pappa kom å hämtade mig vid 9 tiden för kl 10 hadde vi tid på begravningsbyrån. Dagen är här för att slutligen bestämma & planera Farmors begravning! Sjukt jobbigt!

Jag har suttit på kvällarna när Pyret somnat, gråtit, planerat & försökt få ihop den. Jag vill bara ge hennne en kram, känna hennes trygga hand på min axel. Höra hennes trygga röst som talar om att "allt kommer att bli bra, vänta å se. Låt tiden ha sin gång"

Det är ett virrvarr! VI har nyss suttit & planerat & gått igenom en extremt stor förlust & en begravning NYSS. Så förvirrande!

Något läskigt (för mig solklart, inte för pappa först) som hände när jag & pappa satt där va att man får ett förslag på datorn/storbildstvn. Ett förslag på anonsen. På den annonsen så fanns dikten som vi hade på Mammis annons! Av alla dikter så va det den! Såg ur pappa stelnade till! Blev blek & skakig! Ödet? Absolut inte! Jag bad kvinnan som vi träffade & vänta lite för vi behövde en paus! Jag tog pappas hand & sa "Andas, Mammi är med oss här" Han tittade på mig & jag vad honom blunda & andas. Pappa gjorde det & sen sa han "du har så rätt! Tack min älskade fru för att du finns här med oss när vi ska göra Mammas dag lika minnesvärd som din"

Jösses säger jag bara! Livet är faan inte rättvist någonstans!! Älskade Pappa har mist så mycket under 2 månader!! Det har vi alla!

Pappa brukar säga att han önskar att han kunde vrida tebax klockan å göra om allt igen. Få mer tid! Jag förstår verkligen vad han menar! Men eftersom vi inte bestämmer över livet så får man försöka blicka bakåt & njuta av allt vi haft tillsammans!

Men jag vet att både Mammi & Farmor finns omkring oss! Så är det!! Å efter idag så förstår Pappa det oxå!

Att förlora 2 stycken som står en närmast hastigt inom loppet av 1 & en halv månad får en att gå under isen!

Jag är alltid den som är "stark" & ska fixa allt i livet hela tiden. Ingen position jag själv valt utan det bara är så. Ingenting jag tar förgivet men min omgivning gör det! Men min ork tar oxå slut!

Orken tar slut för alla, men min ork räcker lite längre än andras. Men den tar oxå slut!

Går på sparlåga! Det går inte att dölja min trötthet. Det går inte att dölja min sorg!

Allt detta är en sorg även för mina barn. En sorg som är svårhanterligt för dom båda. Vi pratar mycket om det här hemma, blir både skratt & tårar! Skratt för alla roliga situationer & stunder med bus å tokigheter. Å stor sorg för att dom nått sitt slut!

Trulle är äldre & förstår bättre av allt som hänt men det betyder ju inte att han inte är ledsen, arg & förtvivlad, känner stor saknad!

Pyret är det svårare med. Han är yngre & är redan inne i en ålder där man börjar förstå att man är dödligt, att allt kan ta slut.
Det ter sig i många uttryck för honom.
En enorm rädsla att han kan förlora mig, sin bror & pappa & Frazze.

Som te.x : Dom fick varsin fjärilslarv i skolan nu i veckan. Dom lever i en liten burk med mat & ska få utvecklas till Fjärilar i ett hus för att sen släppas ut.
Detta blev kaos för Pyret! Han va mycket förtvivlad & ville INTE ha en egen larv! Inte för att den va äcklig på nått vis utan för att han är rädd för att den ska Dö!

Hans lärare tog mig åt sidan samma dag dom fick sina Larver & berättade om han beteende. Lärarna på skolan vet allt som hänt i vårat liv just nu.
Å det är väl en självklar reaktion från Pyret. Han vill inte missta något/några fler som han tycker om å älskar! Hon berättade för mig atr hon har extra larver utifall någons skulle bli hängig eller dö. Hon kollar dom varje morgon innan eleverna kommer. Skulle detta hända såå byter hon ut dom!


Detta fick mig å förstå att vi behöver hjälp. Han har sin OCD oxå som hindrar honom i mycket. Jag kan göra under för Pyret i hjälp hemma men detta är för stort för mig att klara av själv.

Jag misste min älskade Mormor när jag var 7år. Jag vet hur jag mådde. Det var kaos & katastrof! Jag fick inget stöd någonstans ifrån. Jag minns mima rädslor som det skulle varit igår allt hände.

Så det får bli ett samtal till Behandlingsenheten idag. Vi behöver hjälp. Det kan faktiskt sluta så illa att han aldrig vågar tycka om/älska någon i sitt liv! Att han aldrig vågar släppa in någon! Å det vill vi inte ska hända.

Nu ska jag möta upp min älskade Pappi & åka å tömma min underbara Farmors lägenhet. Men hon är inte där. Uscha! Saknar dom båda så in i helvete! Älskade Farmor & "Mammi" !!!!

Kommer ni ihåg min status & mitt inlägg på Fb om att jag plockade in Rektorn för ett möte på Pyrets skola innan sommarlovet?!

Om inte så en repris!

Jag sprang på Rektorn innan sommarlovet & jag krävde mer eller mindre att han skulle ta sig tid för ett möte med mig. Å det va en sån där "nu på en gång" lixåm!

Vi satte oss på hans kontor. Han undrade såklart vad jag hade på hjärtat.
Jag förklarade att jag behöver veta upplägget & planeringen för termin starten.
Jag var mycket tydlig i vad jag ville ha svar på & jag fick mina svar.

Jag fick oxå chansen att ännu en gång berätta att jag är vansinnigt besviken på Pyrets förra lärare. På hennes bemötande, hennes ovilja att ta in information ang Pyret mm. Å på skolan! Allt kom ut! Å det va så skönt!

Jag poängterade även att jag är fullt medveten om att dom får extra pengar för barn med Npf-diagnoser & dom pengarna ska inte in i deras kaffe kassa utan ska gå till barnet som är i behov av te.x extra stöd mm.

Han blev ju lite paff! Som lite tagen på sängen av allt jag berättade & förklarade!!
Nu är det ju inte så att jag hållt käften under förra läsåret! Jag har slitit som en jävla gnu för att få ut kunskapen om Npf & hur man på bästa sätt bemöter Pyret!! Jag har ett antal dagar i skolan, med Pyret & varit i klasserna & föreläst!! Jag har gråtit av ilska, bråkat & härjat på skolan hela läsåret. Allt för Pyrets skull & för alla andra barn i samma sitts!!

Jag bad även om ett möte med Pyrets nya lärare (för den tidigare läraren har slutat, tack å lov) Detta lovade han att fixa. Mötet skulle varit innan skolstarten. Men riktigt så blev det inte! Har inte hört ett ord från skolan.
Inte förrens idag faktiskt!

När jag hämtade Pyret från fritids så går vi förbi lärar rummen & där sitter även Rektorn.
När vi går förbi så ser jag hur han slänger sig på glasrutan & knackar hårt. Jag möter ett jätte leende när jag tittar ditåt.
Ut kommer Rektorn flygandes, som i en kärleks film & Mannen kastar sig efter sin älskade! Ha ha ha ha ha!

Han ville förklara varför det inte blivit något möte innan skolstarten, att det ska bli ett möte snarast, & han ville kolla av hur dessa 2 skoldagar & fritids dagar varit för Pyret. Han frågade först Pyret & sen mig. Hur vi tycker, hur bemötandet från nya läraren mm varit! Det har varit 2 dagar i full speed hos Pyret & det kommer ta ca 2 veckor innan han lugnar sig. Massor av olika Tics, ADHD'n är i topp! Alla barn är speedade när skolan startar men för dessa barn med Diagnoser så blir allt 1000 gånger jobbigare & större!!!
Han frågade även om jag kunde tänka mig & om jag har tid för föreläsningar på skolan. Föreläsningar för både barn & föräldrar.!!
Svaret är ju givetvis JA!!! JAAA!!!

Jag säger bara WOOOOW!!! SHIT!!! & JÖSSES!!!
Jag hoppas verkligen HOPPAS att detta håller i sig!!!

Men en sak är säker! Jag ger aldrig upp, jag tänker vara den där jobbiga Hygenan i arselet på dom med blåslampa!

Till alla er som kämpar: Ge ALDRIG UPP! Vi är många som kämpar för våra barn!! Tänk på det när det känns fördjävligt!
Du är inte Ensam!!!!

Även om jag har mycket kvar & det är långt i från slut så är sådana ögonblick som idag som får en att förstå att sakta sakta så går det in! Blir genuint glad!!!! Även om jag vet att det Iallafall är för en stund, sen får man vara där & peta på dom igen så är denna känsla super Najs!!

Fight Fight Fight & tillslut så sår man frön som förhoppningsvis blommar tillslut...

Jag/vi har Trulles skolstart på Torsdag. Han börjar då Gymnasiet.. Blir mycket roddande där oxå. Men jag är van & varm i kläderna så vi öser på där oxå..

Idag är idag & imorgon är en ny dag.. Så lever vi.. En timme i taget, ibland en minut i taget..
Det är full fart & Rock'nroll men med så mycket kärlek!!
Jag älskar mina killar över allt annat å jävlar vilka krigare dom är.. Mina finaste hjärtan! !

Det är väl bra typiskt att min semester börjar när Trulles första sommarjobb sätter fart! Jag är ledig & får möjlighet "sova ut" & han behöver gå upp kl 06:00.
Men jag klagar inte, är såå glad för hans skull att han får chansen att tjäna egna pengar & få en för smak på vad som komma skall när arbetslivet sätter fart på riktigt efter gymnasiet.
Han tycker om att jobba, speciellt när det är både kroppsligt & tänka mässigt.

Trulle va så slut igår kväll & har legat å babblat högt i sömnen inatt. Värmen gör ju sitt, man är inte van med den heller. Men även här klagar vi inte! Ös på med värme & sol!

Pyret är lite lugnare idag. Han va i topp speed igår, så stressad i både kropp & själ, stackarn!
Massor med konflikter, gick inte att "välja" dom igår.
Lilla killen, det är inte lätt!
Han förstår inte hur långt 4 veckor är & att vi inte behöver riva av allt på en gång.

Idag så blir det att försöka få ner tempot rejält, sakta med säkert.

Vet ju grunderna till det hela. Vi kommer åter igen in på RUTINER.
Rutiner som försvinner = MEGAKAOS.
Jag har lärt mig genom åren att jag ska försöka ha så lika rutiner just på morgonen, så många som går fast vi är lediga.

Frukosten te.x äts i köket, inte vid tv:n bara för att vi är lediga.
Kan låta som en liten skit sak i mångas öron men en sådan jätte viktig rutin för oss i vårat hem.
För mig/oss är den rutinen självklar i mitt hem.
Att försöka ha så lika rutiner som möjligt trots att man inte ska till skolan funkat för oss men inte för andra.

Det är just detta som är kruxet. Att hitta sina egna stratigier som passar en själv.
Det är oxå detta som är kruxet när man blir fler i familjen, te.x en partner. Att försöka få en annan person att förstå hur viktigt vissa eller igentligen alla rutiner är för oss är ingen enkel match.

Det är inte att bara bara för oss! Det är som att dra undan mattan & starta en orkan för att sen stå i orkanens öga & försöka knyta i hop påsen igen..
En av orsakerna till att jag väljer att leva själv. Jag har lite gett upp hoppet på att det finns förstående & accepterande människor.

Det har även hänt en sjukt jobbig sak för en liten tid sedan. En väldigt nära anhörig kämpar för att överleva å komma tebax. En hjärtevän ligger nersövd i respirator å kämpar & kämpar för att kroppen ska bli bra igen.

Det ger en en sådan käftsmäll! En käftsmäll av hur jävla fort allt kan vända! Från att en timmen vara hemma å städa för att nästa timme vara så pass sjuk att man behöver sövas ner å läggas i respirator.

Det ger en ett helt annat perspektiv på livet!

Va rädda om er & dom ni har i eran närhet som är betydelsefulla!

Då var det dax igen! Kroppen skriker & slår bak ut! Är som ett skenande fullblod infull galopp. Ett okontrollerbart Vilddjur som sliter mig i stycken.
Haft det på känn i några dagar & nu small det ordentligt.
Vaknade med 39,2 i feber, ont i hela kroppen, magen total kaos & vid minsta ansträngning så går pulsen på max! Totalt FlippFlopp i både hjärna & kropp!

Inte nått konstigt kanske ni tycker & tänker.. Nää, alla blir sjuka någongång..

Men denna reaktion i min kropp beror på utmatning, på tok för lite sömn under en LÅNG period & stress. (Stress & utmattningssyndrom)
Som sagt så har jag haft det på känn några dagar men endå kört på i full fart.
"Att du aldrig lär dig"?!
Joodå, jag lär mig efter varje smäll men tappar bort mig lika fort som smällen lagt sig.
Jag har inget val!

"Joodå, alla har ett val"
Noppe, så är det inte kan jag tala om! Man kan använda sig av strategier så att vissa saker kan förändras men jag har inget val!

Som ni vet så kokar det av Npf här hemma. Älskade & hatade Npf!
Jävligt goda egenskaper men oxå ett helvete att leva med!

Jag kan inte eller orkar inte förklara mig/oss hela tiden. Men det har varit mycket, många förändringar.

Gymnasieval, 2 st Skolavslutningar & sist men inte minst Sommarlov för mina fantastiska killar!

Men det är ju kanon tycker vissa eller väldigt många iallafall..
Bara släppa allt å njuta av ledigheter mm.

Men, MEN allt detta med ändrade rutiner, bara fritids ingen skola, fritt på fritids, imge rutiner för Pyret te.x är = MEGAKAOS!!

Ingenting är som det ska vara, rutiner, regler, många andra barn, främmande barn, mixade åldrar & "nya" fröknar! Allt detta innebär en sjukt jobbigt förändring för Pyret!
För att sen vara hemma på semester i 4 veckor som oxå är helt underbart men oxå megakaos..

Massor av konflilter & missförstånd efter 2 dagar på sommar fritids! Vissa av dom "nya" barnen retar honom tills han blockar sig själv & "hämnden" är ett faktum! Pyret har ett långt tålamod i vanliga fall men nu är det en aningens kortare!
Han har väl fått nog, vilket inte är konstigt!

När jag hämtade honom igår så blev jag kvar en lång stund med samtal. Samtal med fröknar som förstår vad jag säger. Konflikerna var många igår! Men alla var långt ifrån hans fel. Pyret kan han oxå, han har verkligen inte vita vingar.

Men dessa konfliker igår handlade om 3 killar från en annan enhet som retade upp honom tills han fick nog.
Jag kan känna i allt detta att "jaaha, men va bra" Bra att han inte tar skit & faktiskt ger tebax! Det hade nämligen börjat kl 8 på morgonen & Pyret fick nog vid 14 tiden.
Bra jobbat av honom måste jag säga! Men detta tar så otroligt mycket av hans energi. Självförtroendet är det inget fel på, men han ledsen såklart!
Men nu är alla vuxna medvetna om detta & ska hjälpa till så att han slipper ge igen! Dom (killarna) ska punktmarkeras!


Trulle går det mycket bättre för med ledigheten. Han är dessutom äldre & har bättre insikt. Men det blir lite knas här oxå.. Men han kämpar på min fina kille! Så jäkla duktig! Sommar jobb i 5 veckor, snart har han AM kortet i sin hand (teori skrivning snart sen är det färdigt) Laddar om för en start på Gymnasiet. Men ruckningen av rutinerna är kännbara även här.
Men han har sig själv under kontroll med lite påbackning av mig.

Men det är något hela tiden! Det vissa eller väldigt många inte förstår, vilket jag oxå har förståelse för är hur det ser ut. När alla rutiner i en vardag förändras, vilket kaos det faktiskt blir när man är beroende av rutiner!

Jag/vi kräver inte att alla ska förstå, men kräv då inte att jag/vi ska behöva försvara eller förklara mig/oss!

Har sagt det förr å säger det igen: Döm aldrig någon för du har inte gått i deras skor! Livet är ett livslångt projekt.

Vi kämpar på & vi kommer ha en fantastisk semester & ledighet snart, min lilla familj. Men den ser lite annorlunda ut bara för mig som mamma. Planerig & förberedelser i massor, strategi tänk & ett stort mått tålamod & förståelse.

Nu ska jag försöka genomföra det jag har på "Too doo" listan sen ska jag hem & lägga mig å bara vara. Försöka ladda om min kropp!